Idag är det en vecka tills jag landar i Brasilien. Iiiiiiiiih helt sjukt ! :) 

Det är väldigt mycket känslor, men igår natt sov jag nästan ingetalls. Hade en märklig mardröm. Sen låg jag orolig och vaken, från 03:00 till 08:00 .. 
Jag är orolig mest för språket, jag vet att jag har många som kommer hjälpa mig. Men som när jag bodde i Spanien, så var vi flera (plus att många kan ju i alla fall lite Engelska där) men man var aldrig helt själv. Sen förstod man kanske inte allt chaufförena sa till en när det pratade för full hals, på spanska. Men man kunde förstå ett sammanhang. 

Sen i Asien, där kunde ju inte många engelska tillexempel. Men då var vi ju två hela tiden, jag Och Emelie hade ju varann om det var något vi undrade om mat, frukt eller hotell rum. Då kunde vi hjälpas åt! 

Men nu, måste jag klara mig själv! 
Visst, jag har Brolle med familj och vänner som kommer finnas där och stötta. Men det är fortfarande jag som måste fixa det! 

Ibland känner jag bara lycka och hur kul att kommer bli. Vilket det kommer, men vissa nätter blir jag lite extra nervös tror jag.. Det kommer vara tufft i början, men jag ser fram emot allt! 

Brolle är min andra hälft 😊

Kommentera

Publiceras ej